Nairobi Java house

[Fredrik]
Idag har vi träffat Minna og Jeppe som har lilla Silja. Minna och Jeppe kom till Kenya två dagar innan oss så vi har
ungefär samma funderingar och frågeställningar, på våra barns utveckling och på livet i övrigt här i Nairobi. Vi hade en "hyggelig fika" på Java house på Ya-Ya Center. Silja och Rasmus har både haft sitt första år på samma barnhem, det verkar som
om dom kände igen varandra när vi möttes, men det är svårt att uttolka om det verkligen var så. Java house är ett populärt café för flera adoptiv föräldrar, möjligen för det känns lite västerländskt, klassiskt modernt cafe´med bra utbud samt humana
priser kan vara en förklaringen till populariteten.

Rasmus är nu väldigt tydlig med när något inte passar honom, exempelvis ibland när maten han äter tar slut, han skriker och gråter, han vill ha mer och är nästan otröstlig, detta hända på Java house. Efter hans fruktblandning fick han de sista av pappas tonfisk-smörgås. Det var ganska mycket kvar som han glupskt åt upp. När det var slut, så ja... då skrek och grät han.
Pappa gjorde en avledningsmanöver och tog upp honom i famnen för att utforska loggan till Java house, tämligen pedagogisk med ögon, näsa, mun. Strax efter då gråten stillnat kom de fram en kvinna till oss, hon tyckte Rasmus var "qute" och undrade varför jag bar honom. Blev osäker på vem hon var men förklarade lugnt att jag och Viveka är här för att adoptera honom varpå hon svarade:- varför inte adoptera hennes barn? Ja, jag var ju säker på att jag missförstod henne, men efter lite mer konversation så menade hon allvar - hon var fattig och ville att någon skulle ta hand om hennes barn! Jag kände att jag var tvungen att avbryta och förklarade att jag inte visste hur jag skulle hjälpa henne, och gick tillbaka till vårt bord. Hon kom tillbaka efter en liten stund och vad vi förstod återigen ville ha hjälp med att vi, eller någon, skulle adoptera hennes barn.
Ja, oerhört tragiskt och hjärtskärande med den Kenyanska fattigdomen så nära inpå. Det är med delade känslor, så här efteråt, att vi samlat förklarade endast det vi visste, att man måste gå via den juridiska system om man vill låta sitt barn bli adopterat. Vi vet heller inte om hon verkligen förstod betydelsen att att adoptera bort sina barn, hoppas att att allt var ett missförstånd...