Dr Brown

[Fredrik]
Rasmus är frisk och väger 9,3 kg. Skönt tycker mamma och pappa. Besöket hos Dr Brown på Nairobi Hospital föranledes dock av annan anledning, mamma Viveka var inte kry i kroppen, framför allt problem med magen. Igår åkte vi taxi med Jimbo till just Nairobi Hospital, just det sjukhustet på rekommendation av Jimbo, för att undersöka mamma. Samtidigt passade vi på att undersöka Rasmus ihängande hosta. Rasmus fick hostmedicin och anti-histamin, och sov bättre redan första natten. Mamma fick diverse piller mot sitt magont, som sannolikt är förorsakats av dålig mat, det hittades mycket bakterier vid provtagning, hon måt idag också mycket bättre. Lite läskigt var det att åka till sjukhus här, då man inte vet hur det funkar, bra eller dåligt. Vi blev positivt överraskade, nästan ingen väntetid på "emergence entry" , mamma och Rasmus fick träffa varsin läkare nästan per omgående. Rasmus och pappa åkte hem tidigare än mamma, då mamma fick vänta på provsvar. Mamma fick vänta trekvart på provsvar från labbet(vilket svensk sjukhus klarat det) och var hemma c:a 2 timmar efter oss. Sedan var det pappas tur, eller otur rättare sagt, han fick feber och har varit matt i c:a 2 dagar, men idag tror jag inte det finns så mycket feber kvar i kroppen. Visst är det svårt att sköta en småbarnfamilj där mamman är däckat av bakterier i blod och mage och pappan har 38,6 i feber, men det går, eftersom vi har världens härligaste Rasmus boende hos oss!

Vi har hunnit handla lite nödtorft också. Vi åkte till Biachara street med J,M & S häromdagen. In till stan. SKönt att se stan, en storstad, lite varm, ganska ok ordning på trafiken. Vi inhandlade bl a stol till Rasmus, påslakan, skor, leksak, kläder, sax. Alla affärer drivs av indier, vad det verkar. Vissa saker är jättebilligt, medans annat kostar som hemma. Pruta skall man alltid göra, glömmer dock lätt bort att priserna är låga från början, pappa prutade 20 Ksh(2 kr) på ett par simpuffar, känns lite onödigt så här i efterhand.

Det sista är ännu inte sagt vad gäller hyreskontraktet, det är skillnad på hur man kommer överens, mellan Sverige och Kenya, men landlorden's man - David, känns förtroendeingivande, så det skall nog också landa bra.

Rasmus sover nu mycket bättre, vi hoppas att de tröstlösa nätter är över. Igår sov han också utan att gå in i propeller-mode allt för mycket, nej, han verkar mer tillfreds med livet. Det gör pappa och mamma lyckliga.

PS. Det är roligt att se vilka som läser, via kommentarerna. DS