[Fredrik]
Nu börjar det kännas på riktigt att vi är klara här för den gången. Rasmus är redo att åka hem. Vi förväntade oss att få ut domstolsbesslut 18/6. Visserligen har alla familjer här drabbats av olika situationer som rör myndigheter och inte minst domarnas godtycke, men ingen har hittills haft några större beslut att få ut domstolsbeslutet. Vi, danskarna och en finska familj blev det första. Domaren sköt upp utfärdandet till den 6/7 med motiveringen att han hade ont om tid.
Nåväl, så nu hoppas vi verkligen att det inte kommer in nytt grus i rättsprocessmaskineriet utan att vi faktiskt kommer få tag på alla papper några dagar efter den 6/7. Det tidigaste vi kan komma hem i mitten på juli, men det är heller inte helt orimlig att det kanske blir i slutet.
Tiden har ändå gått fort de senaste veckorna då vi nu har haft vårt tredje och sista besök; Viveka syster Rebecka samt hennes kompis me två ungdomar åkte hem
i torsdags natt. Det har varit två roliga och intensiva veckor. Gästerna har i stort sett hållt igång hela vistelsen och vi har följt med på en del utflykter.
Den klart häftigaste var promenaden genom Hells Gate - ett slags sandstens Grand Canyon. Damerna var ute i Nairobis nattliv till kl. fyra på morgonen en kväll.
Lite läskigt kan man tycka men vår Masai guide och vän - Salaash -följde med dom.
Midsommar blev en underbar dag, Viveka och mamma Å fixade till midsommarstång och kransar bands. Midsommarstången restes på Svenska skolan och "alla" var där.
Det räknas som vinter här nu och det är mycket kyliga än fär bara någon månads sen, mycket mulna dagar, med inslag av regn. Men midsommarafton var det klarblå himlen
grillen var riggad, sillen framdukad, nubben kryddad och små grodorna kring stången, ja, en midsommar att minnas.
Rasmus utveckling fortgår hela tiden, nu springer han riktigt bra, försöker prata mer och mer och är än mer öppen och aktiv med mamma och pappa.
Hans favoritord just nu är helt klar "mamma". Han har blivit mer mammig, men han "mamma" kan även betyda att han vill ha mer uppmärksamhet av pappa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det är lustigt med det där att vara klara & påväg hem. När man väl är hemma är man ändå liksom kvar lite. Tänker på er å hoppas ni mår bra. Övergången mellan Kenya å Sverige behöver nog ta sin tid. Tror det kommer bli verkligare när vi träffas på svensk mark. Även om det nu dröjer lite mer än vi trodde finns det flera som längtar efter er. Njut av alla vänenrna där nere. Hälsa dom från oss!
SvaraRaderahej på er alla Hoppas att allt går vägen denna gång så att ni snart får komma hem Ser sedan fram emot att få träffa er igen särslit Rasmus , även om det kan ta ett tag innan ni har landat, Kram till er alla från farmor och lillemor
SvaraRaderaHola på er
SvaraRaderaDet där med att komma hem låter ju som en aldeles utomordentlig grej. Ni verkar ju ha en bra advokat, är nog bara domaren som ligger efter i golf träningen ;-). Nåväl hoppas att ni kommer hem snart, så ni slipper de kalla och regniga sommaren i Kenya , här har vi nämligen 30 grade och sol ;-). Ta hand om er och krama om Lill killen fffrån oss i vaxholm